Åstorps linje

I söndags var det näst sista tävlingshelgen för den här säsongen. Åstorp bjöd på härligt höstväder och en fin bana och MCK mönstrade ett ganska starkt lag.

Vet inte om det var mina ben som var ovanligt sega men jag tyckte det gick fort, riktigt fort från start. Men så började vi ju iofs med 1,5km kantvind följt av en kilometerlång storklingebacke i medvind där det attackerades direkt. Tyckte det var lika bra att gå på attackerna direkt så att man kommer in matchen. Redan efter knappa 2 varv av 11 var vi ett gäng som kom loss (jag, borås-Svensson, trekadecco-Andersson, magnusmaximus-Mackan och ringen-Thell), vi gick runt fint och luckan växte stadigt.

Iom att vinden gjorde sig påmind på flera ställen på banan var det nästan att man ångrade sig att man gick loss så tidigt. Av eftersnacket att döma var det nog flera som tyckte det nog var i tidigaste laget, 12mil blåsig bana på 5man blir lätt lite segt.

Med 4 varv kvar hände det grejer i klungan då Åbom lagt på en rökare och gått iväg med Wilson och P.Eriksson utan att mina kompisar kom med. Ett varv senare var de ikapp oss och det var bara att börja mygla så gott det gick. Redan här var jag ganska rökt och när attackerna började i den efterföljande backen fick jag börja täppa luckor vilket ju inte gjorde benen piggare direkt.
Sista gången uppför backen fick jag släppa för gott men kunde iaf hålla undan för det som var kvar av klungan.

Upplevde att jag fick slita mer än vanligt uppför den här dagen. Kanske berodde det på att jag hela veckan innan legat 2kg över min normalvikt och att storklingebackar aldrig varit min melodi. Nog med ursäkter, jag var för svag helt enkelt. Tur att det snart kommer en vinter så man får en chans att förbättra sig.... "Nästa år, då j..lar" :)

Men först ska Sista Chansen och Anundsloppet avklaras :)